Det kom en kommentar här på bloggen som jag tyckte var så bra och med så mycket klokt i att det borde få mer utrymme att synas – så jag frågade om jag fick lägga upp det som ett gästbloggarinlägg istället. Och det fick jag – Tack Ulrika!
***
Jag anser mig ha haft flera märkliga upplevelser i mitt liv som inte gått att förklara. Besök på nätterna (skepnader, ljud), jag har hört röster tala direkt till mig, drömt vakendrömmar, känt beröring (som om något tryckt ner mig mot madrassen eller satt sig bredvid mig på sängen) mm.
Jag har sedan jag varit liten haft väldigt intensiva drömmar och med åren som gått har det bara blivit värre och värre. Jag har också en väldigt god intuition. Jag känner på mig vad folk behöver. Jag är en känslomänniska helt enkelt.
Många tänker nog nu ”Ja precis, exakt så är det för mig med””. Andra tänker kanske ”din lyckans ost, jag vill uppleva såna saker”.
Jag vill inte göra någon besviken nu eftersom det säkert låter väldigt spännande för den som är intresserad av sånt här. Jag ska förklara vad jag menar men för att ni ska förstå så måste ni läsa hela inlägget och följa länkarna. Det funkar inte att bara skaka på huvudet och säga att jag har fel, att jag inte kan ta eran tro ifrån er. Det har jag inte för avsikt att göra heller. Det är upp till var och en att ta till sig det man vill. När det väl kommer till kritan är det extremt svårt att övertyga någon som har bestämt sig för att något är på ett visst sätt.
För min del har det mesta visat sig ha en förklaring. Jag kan vara lättlurad i många sammanhang men jag tillåter mig inte att ”köpa” en förklaring bara för att min känsla säger mig att den är sann. Jag vill gärna tro på allt jag upplever men först och främst vill jag veta det som går att veta. Kalla mig INTE skeptiker! Jag är nyfiken åt båda hållen!
Så har har det dock inte alltid varit…
Gesusbloggen 